En söndag på förlossningen...

Sedan i fredags har det varit huset fullt hos oss och sedan har vi haft gäster & vi har tapetserat och fått hjälp med det och det har varit så där underbart mysigt med alla runt omkring. 
 

Men igår vid 14 tiden så gick Micaella ut med sin pappa & Marcus skulle till Jönköping för att ordna med vinterdäcken och jag var hemma & skulle sy gardiner till det för*an*ade kakelugnsrummet som snart är färdigt..inshalla! :-) 
 

Medans jag satt och sydde i tyget jag hade köpt på Erlandssons I Borås, som hade ett stort utbud av linne tyger i alla beiga nyanser så började jag bli jätte törstig så jag drack & drack...



När det plötsligt händer...jag får smärtor och sammandragningar och kan knappt stå upp, försöker med lite andningsteknik, men det hjälper inte så mycket så efter en timma ringer jag förlossningen och dom ber mig komma in då det kan vara tecken på att min bebis vill komma ut för tidigt. 
Jag ringer Marcus och han är i Jönköping & ber mig ringa våra nr 2 & 3 vilka är min syster Michelle & Arja. Michelle var på väg hem från västerås och var i Örebro & Arja hade glömt sin mobil hemma då hon var och rastade en valp hon hjälper till att bli rumsren. 

Panik!!! Ja men då får jag ta mig dit själv, ringer första taxibolaget som inte hade någon bil ledig, ringer nästa & dom har inte heller någon bil ledig :-/ 
Jag får till slut tag på en taxi hos taxikurir ( hejja dom!) och dom kommer på 2 minuter, sätter mig i den taxin med värkar och chauffören får själv panik, han säger "Jag måste få hjälp av dig att visa vägen till förlossningen för jag är stressad att du inte kommer i tid" jag börjar skratta och lugnar ner honom och säger att bebisen kommer inte än jag är beräknad om 7 veckor jag måste bara upp på en kontroll...jag derigerar vägen upp till förlossningen & 2 gånger höll vi på att köra in i andra bilar som korsade våran väg..& jag bara log och försökte stressa ner honom. 

Väl framme ville han inte ens ta betalt för att jag skulle skynda in men jag insisterade och förklarade att det inte var så akut detta var min 3e graviditet...

Stackars Marcus var med på telefon hela tiden....men han var sååå lugn. 

Väl inne blev jag väl omhändertagen...

Jag försökte behålla lugnet & tänka på andningen, jag ville INTE att bebisen skulle födas för tidigt jag har den hellre 7veckor till i magen är på Neo avdelningen i en kuvös...

Jag får på en maskin som räknar värktappar & bebisens hjärtljud och Marcus kommer in i rummet...efter en kontroll av läkaren så var det en falsk alarm , då jag har haft fullt upp under helgen och inte slappnat av så när jag väl pustade ut och gjorde det så kom sammandragningarna lite kraftigare...

Så mycket glada lämnade vi förlossningen och åkte hem och jag var helt utmattad och somnade mycket tidigt & vaknade runt 10 tiden idag...

Nya mantrat är att ta det LUUUUUUUNGT och bara njuta av resten av graviditeten för bebisen får inte komma innan Januari..:-) 
 

Kramar

Tania

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln